Friday 5 October 2012

My English Christmas - A study in white. Very thin white.


Britain has an almost unique climate, known as a "maritime" climate. The Gulf Stream, a vast river of water originating in the Gulf of Mexico, flows across the Atlantic and warms the air, which blows across the British shores. This keeps Britain warm in winter but cooler in summer than countries away from the sea. Apparently, this year something went wrong.

If you asked me, I would classify the typical English weather as "Occasional blue skies, but mostly grey with patches of sunshine, simultaneously cool with possible showers". Pretty much the same weather all year around. However this particular Christmas turned out to be a white and snowy one. Sort of... 
Any major variation of the weather, hot or cold, and the entire country is either in uproar or totally paralysed. Give them two millimetres of snow and The country comes to a complete standstill as England is buried under the lethal snow!

I couldnt stop laughing as the weatherman on TV warned people from taking the car, advising everyone to stay indoors because the ground was covered by a hardly noticeable layer of killer snowflakes. Transport chaos followed as traffic came to a standstill on main roads ,train services were disrupted and flights were delayed.

After an afternoon of shopping in the city of Rochester, I tried to get a taxi home. The guy over at the taxi station said that he only had one driver working that day, because no one dared to take on the dangerous task of risking their life by driving under those horrid circumstances.

Highways Agencies warned the population of getting out in the extreme weather conditions:
"Drivers are reminded to check the weather forecast before they set out and during their journey. If conditions deteriorate, then delay your journey if you can until the weather improves. Make sure you and your vehicle are ready for the cold weather. Take warm clothes, food and water, boots, de-icer, a torch, and for the worst conditions, a spade."
Hell! That sounds like driving on the north pole, not on a nearly non detectable layer of snow.

Extreme weather conditions only really exist inside buildings in England. Take the majority of most houses and the standard 1930s heating system wont allow you to choose the temperature. Its either on or off, simple as that. The same applies to the fireplaces, of course. They either make you crave for total nudism or you will find a layer of ice on them in the morning. Turn the cosy gasfire on, and the temperature skyrockets like a homesick angel. That was a good thing though, since it was colder indoors than outdoors for some strange reason. I have never felt so cold indoors before. I am now convinced that English people are all masochists. I spent a week huddling by the fireplace or in a hot bathtub.

I am used to snow, being Scandinavian. I guess the way English people feel about snow is similar to a cold white acid trip gone terribly wrong. Even I felt like that, seeing all those grotesque blow up snowmen that people had in their litter filled front gardens and the multi-coloured epileptic disco lights on the outside of their houses. It amazes me that people spend several hundred pounds on outdoor Christmas decorations while they cant be bothered to clean up the empty coke cans and cigarette packets from their front garden. Or the dogshit off the pavement. Walking down the road, I couldnt help looking nervously behind me, in case one of those giant snowmen would start chasing after me. A bit like the marshmallow monster in the Ghostbusters movie. "Swedish tourist sex-murdered by blow up snowman" Heeeelp!!!! Oh wait a minute, do enormous snowmen have a big penis? *naughty smile*

I am sure that next time I visit, all the snow will be gone and replaced with the usual rain. Perfect! Then I will be able to use the umbrella my friend gave me for Christmas! For everything to be total bliss, the only thing missing would be a dogshit detector. I love that country.

Monday 16 May 2011

Frågetecken

Hur gör man egentligen när man vill skriva om verkliga händelser man upplevt när det finns personer i berättelsen som kan komma att känna igen sig även om man ändrat deras namn? Man kan ju inte, för att undvika att göra någon förbannad, ändra vad som faktiskt hände om man nu vill skildra verkligheten.

Thursday 21 April 2011

En brödskrivares råd till blivande författare

Någonstans måste man ju börja... Jag beställde i veckan Kjell Genbergs "En brödskrivares råd till blivande författare". I den berättar Kjell hur idéer skapas och om hur dessa sedan förvandlas till utgivningsbara romaner.
  • Hur man författar en synopsis.
  • Hur man bearbetar en idé utifrån olika perspektiv.
  • Personer och miljöer.
  • I vilket tempus man kan skriva, och varför.
  • Hur man skapar spänning, både inre och yttre.
En användbar liten trycksak för de som liksom jag själv inte har en aning om hur man går tillväga när man planerar att skriva en bok. Det är en sak att vara bra på att skriva, men en helt annan att skapa underhållande böcker. Kjell har över 200 publicerade romaner på sin meritlista så utan tvekan har han många tänkvärda tips att ge till den oerfarne.

Nu behöver jag en så kallad mini-pc eller netbook. En mindre modell av laptop som enkelt får plats i vilken väska som helst, och som låter mig skriva närhelst jag känner för det. Jag behöver kanske dessutom en skrivarkurs så att jag kommer igång, men gillar egentligen inte tanken på läxor. Nåja, vi får se.

Friday 8 April 2011

Vårlik av Mons Kallentoft - En studie i klädmagi


Kvart över åtta på kvällen lagar polisen Malin Fors pasta med köttfärssås tillsammans med sin tonårsdotter Tove som är på besök. Tove bor hos sin pappa efter föräldrarnas skilsmässa. Dottern bär en kort kjol, en alltför tunn rosa blus och ett par svarta leggings. Kriminalinspektör Fors tycker att dottern är alltför lättklädd men kommenterar inte flickans klädsel. "Det är väl så tonårstjejer ska se ut nuförtiden" tänker hon. De kommer överens om att även bjuda morfar på mat och ett telefonsamtal senare är han på plats vid matbordet. Efter middagen sätter de sig i vardagsrummet och tittar på TV och dottern Tove somnar i soffan. Morfar bär in Tove i ett sovrum och placerar henne på sängen. Nu citerar jag från boken: "De låter henne behålla jeansen och tröjan på..." Nu undrar jag i min enfald när klädbytet ska ha skett? Först har hon kort kjol, leggings och en liten blus och efter att ha ätit och direkt därefter sett på TV somnar hon iklädd jeans och tröja. Hur tänkte du där Mons?

Sunday 27 March 2011

Burroughs sista ord


Till vänster på bilden står de sista raderna William Burroughs skrev i sin dagbok. Han dog samma natt. Till höger ses programmet för hans begravningsakt.

August 1st 1997
Love? What is it? Most natural painkiller that there is. LOVE

Saturday 26 March 2011

Vill ha!


Stieg Trenter (1914 - 1967) var en svensk journalist och författare som på ett unikt sätt lyckades fånga atmosfärerna och miljöerna i fyrtio- och femtiotalets Stockholm i sina småmysiga och tidstypiska deckare. Jag samlar på hans böcker. Ingen slår hans stockholmsskildringar.

1987 utkom fotoboken Stieg Trenters Stockholm och den innehåller fotografier av de stockholmsmiljöer som skildras i Stieg Trenters böcker. Bok för bok har alltså bildsatts och fotografen K.W Gullers och hans Harry Friberg Studio står för fotografierna. Där tipsas också om en promenad i de Trenterska deckarmiljöerna i Stockholm. Denna bok står högst på min önskelista just nu.

Författare: Trenter, Stieg; Gullers, Karl Werner
Titel:Stieg Trenters Stockholm
Text: Stieg Trenter
Foto: Studio Harry Friberg/K. W. Gullers med biträde av Lennart Nilsson och Bo Trenter.
Förlag: Stockholm Bonnier
År: 1987 (1995)
ISBN 91-0-056178-9

Korrekturläsare

Ibland undrar jag om jag inte gjort fel yrkesval i livet. Egentligen borde jag nog ha blivit korrekturläsare. Jag älskar att läsa deckare men i nästan varje bok jag läser hittar jag fel. Klantfel. Jag är osäker på om det är författarna som stavat fel eller om alltsammans beror på missöden vid tryckningen. Det värsta är dock faktafel, men dessa är mer sällsynta. Jag hittade dock ett onödig misstag i Mons Kallentofts bok Midvinterblod. Huvudpersonen som hittas hängd i ett träd på östgötaslätten kallas Bollbengan. När han ska obduceras ges han ett kvinnligt personnummer av författaren. Näst sista siffran i ett personnummer är jämn för en kvinna och udda för en man. Bengan fick en jämn. Varför över huvud taget hitta på ett personnummer utan att göra lite research om hur numren fungerar?

Jag återkommer till Mons Kallentoft.